Jag tänkte prova att blogga igen. (Hörde jag jubelrop?)
Så var man jämte då.. och nolla. Nolla.. jag vet inte hur länge man räknas som det.. men det är en ganska passande beteckning efter som man sannerligen känner sig som en. Liten och förvirrad. Som att man tagit sig vatten över huvudet. En tröst är ju att veta att vi alla 30 nånting i klassen känner ungefär likadant. Jag har hört att de kör på stenhårt i början för att skrämma upp alla, men att sen blir det ganska slappt. Jag hoppas det är sant. Ta de två kommande veckorna till exempel; Vi har föreläsningar från 8.15-17 varje dag. Inför varje föreläsning finns material som man gärna får ha läst igenom. Vi snackar artiklar av alla de slag. Utöver det har vi ett grupparbete som ska skrivas och kurslitteratur (ca 5 böcker) som ska läsas. Så ja, om man går på föreläsningar på dagarna, gör grupparbete på kvällarna och läser på nätterna kanske? Det skulle kunna funka i 10 veckor eller?
Östersund är mysigt, men blåsigt. Jag bor i en trivsam liten campingstuga som redan känns som hemma. "Bitch" står klottrat på dörren och brevlådan är lite tillbucklad, men annars är den finfin! ;) Nackdelen är väl att den ligger lite utanför stan så det tar ca en halvtimme att gå till skolan, 10 min om man cyklar. Men det kanske kan råda lite bot på min lathet.
Jag börjar äntligen lära mig namnen på de flesta i klassen. Det var lättast me killarna eftersom de är ganska underrepresenterade (endast 2 st). Annars är det en spännande uppsättning av människor från olika städer, länder och kulturer. Ska verkligen bli kul att lära känna en del lite bättre. Måste dock erkänna att trots att vi är blandade från alla möjliga länder, så är största kulturkrocken för mig att kliva ut ur den frikyrkliga världen och möta så många som faktiskt inte delar min tro. Självklart hade jag ju vänner innan som inte är kristna och som inte går i kyrkan, men efter att ha jobbat på en "kristen" arbetsplats och min umgängeskrets till störst del bestått av frikyrkofolk så blir det här en nyttig utmaning för mig.
Har skippat de flesta nollnings aktiviteterna eftersom jag varit lite sjuk och de flesta ändå mest går ut på att supa. Men nu börjar jag känna mig lite bättre så ev. följer jag med ut imorgon. Ikväll tänkte jag dra till kyrkan istället. Här i Östersund är alla ungdomssamlingar ekumeniska. Låter bra tycker jag.
Nu ska jag återgå till att redigera bilder, sen ska jag laga sloppy joe's! mmmm!
Later kids..
ps. sähär fina va jag å anna i våra NOLLA-pannband! :) ds.
Så var man jämte då.. och nolla. Nolla.. jag vet inte hur länge man räknas som det.. men det är en ganska passande beteckning efter som man sannerligen känner sig som en. Liten och förvirrad. Som att man tagit sig vatten över huvudet. En tröst är ju att veta att vi alla 30 nånting i klassen känner ungefär likadant. Jag har hört att de kör på stenhårt i början för att skrämma upp alla, men att sen blir det ganska slappt. Jag hoppas det är sant. Ta de två kommande veckorna till exempel; Vi har föreläsningar från 8.15-17 varje dag. Inför varje föreläsning finns material som man gärna får ha läst igenom. Vi snackar artiklar av alla de slag. Utöver det har vi ett grupparbete som ska skrivas och kurslitteratur (ca 5 böcker) som ska läsas. Så ja, om man går på föreläsningar på dagarna, gör grupparbete på kvällarna och läser på nätterna kanske? Det skulle kunna funka i 10 veckor eller?
Östersund är mysigt, men blåsigt. Jag bor i en trivsam liten campingstuga som redan känns som hemma. "Bitch" står klottrat på dörren och brevlådan är lite tillbucklad, men annars är den finfin! ;) Nackdelen är väl att den ligger lite utanför stan så det tar ca en halvtimme att gå till skolan, 10 min om man cyklar. Men det kanske kan råda lite bot på min lathet.
Jag börjar äntligen lära mig namnen på de flesta i klassen. Det var lättast me killarna eftersom de är ganska underrepresenterade (endast 2 st). Annars är det en spännande uppsättning av människor från olika städer, länder och kulturer. Ska verkligen bli kul att lära känna en del lite bättre. Måste dock erkänna att trots att vi är blandade från alla möjliga länder, så är största kulturkrocken för mig att kliva ut ur den frikyrkliga världen och möta så många som faktiskt inte delar min tro. Självklart hade jag ju vänner innan som inte är kristna och som inte går i kyrkan, men efter att ha jobbat på en "kristen" arbetsplats och min umgängeskrets till störst del bestått av frikyrkofolk så blir det här en nyttig utmaning för mig.
Har skippat de flesta nollnings aktiviteterna eftersom jag varit lite sjuk och de flesta ändå mest går ut på att supa. Men nu börjar jag känna mig lite bättre så ev. följer jag med ut imorgon. Ikväll tänkte jag dra till kyrkan istället. Här i Östersund är alla ungdomssamlingar ekumeniska. Låter bra tycker jag.
Nu ska jag återgå till att redigera bilder, sen ska jag laga sloppy joe's! mmmm!
Later kids..
ps. sähär fina va jag å anna i våra NOLLA-pannband! :) ds.
4 kommentarer:
Looooooooseer!!! :D
Du har det du gör ser jag....bara att ligga i då! Själv har jag kurs hela kvällen och hela morgondagen....en lördag lixom....=/
Kul att läsa!! Hoppas du har det bra.
Hallå vännen! Kul att läsa om ditt liv. Vi träffas ju inte så ofta :) Jag som tyckte jag hade det lite hårt ;) Det blir nog bra det där ska du se. Love ya!
Skicka en kommentar