första praktikdagen

Idag har jag haft min första praktikdag. Det gick bra tror jag. Fast det är alltid obekvämt och lite jobbigt i nya situationer.. Även om andra inte ställer krav, så ställer jag krav på mig själv, lite för höga ibland. Men jag tror det blir bra.

För den som inte visste ska jag göra min praktik i 15 veckor på socialpsykiatriska enheten på socialtjänsten. Dit vänder sig människor med olika psykiska funktionshinder (ex. depression, bipolär sjukdom, shizofreni..) för att få olika insatser. Det kan vara boendestöd, särskilt boende, sysselsättning eller kanske samtalskontakt eller kontaktperson. Socialsekreteraren ska göra en bedömning av vilka insatser klienten behöver och har rätt till, och se till att det verkställs. Så nu vet ni vad jag kommer syssla med.

Vi har förresten varmvatten nu! Praise the Lord!

Svinto och jag..

Idag tackar jag Gud för att han skapade den människa som uppfann svinto! Och för att han säkerligen inspirerade till uppfinningen - för en gudomlig uppfinning är vad det är. Svinto och jag har umgåtts en hel del i dushen idag. Svinto och jag mot en elak mängd äcklig beläggning. Efter en tid där övergick vi till att utforska vilken färg det egentligen skulle vara mellan kakelplattorna på golvet. Ljusgrått blev det tillslut.

Linnea å Simon har tagit tag i det värsta i köket. Det fanns en del mysigt där med. Man tycker att det borde vara en självklarhet att det är städat när man kommer och ska hyra.. men tydligen inte. Det är klart.. det behöver inte vara fläckfritt.. några dammtussar i hörnen kan vara okej. Eller ett hårstrå i duschen. Men döda spindlar i duschen - inte okej. Svart i springorna mellan kaklen - inte okej. Levande kryp i kylen - INTE okej!

Det var extra härligt att ta en dusch ikväll. I en skinande ren och fräsch dusch!

(ett tack går även ut till AJAX professional!)

stockholmsbo

Så var man stockholmsbo då. Körde ner mitt pick och pack idag. Var lite orolig att jag skulle få magsjuka under resans gång, men det var falskt alarm. Lättnad. Ganska stolt att jag lyckades hitta hela vägen.. hade visserligen vägbeskrivning från eniro, men den var inte så lätt att förstå sig på. Min hyresvärd blev impad också när jag ringde först på grusvägen som går till huset. Nåja. Det är mysigt här. Massa grodor i gräsmattan dock. Söta grodor iofs.. såna där små. Skogen är alldeles bakom stugan och sen är det massa vackra vetefält å hästar å annat lantligt. Inte kan man tro att man är i stockholm. Men det gör inget. :)

i hate goodbyes..

Finns det något värre än tårfyllda avsked? Men nu är det gjort.. även fast det känns tomt är jag glad att själva avskedsögonblicket är över. Jag får se fram emot nyår i Schweitz.

jag & geli

Delar av "The Lieberström's" :)

älgsafari

Av förklarliga skäl har det inte blivit mycket skrivet här de senaste dagarna. Har ju ett gäng schweizare på besök! Roligt och intensivt. Man hinner inte klämma in mycket bloggande mellan surströmmingsfest och älgsafari precis. Men snart är jag tillbaka.. då antagligen skrivandes från en liten stuga i Haninge.

en kort vecka, sju långa dagar.. eller tvärtom.

En vecka kvar av min korta semester. En vecka kvar till den spännande och roliga flytten till huvudstaden. En vecka och lite till sedan börjar praktiken. En vecka kvar till ett sorgligt avsked. Då lämnar min lillasyster mig. Kan inte tiden bara gå och samtidigt stå still? Nej.. det är nog för mycket begärt.

spice up your life!

Idag blev jag bjuden på middag av Angelika, på Tandoori. Underbara tandoori house. Underbara Angelika. Utmanade mig själv och tog den starka rätten som jag inte vågade beställa förra gången. Det gick bra. Det var gott. Tills jag inte tittade så noga på vad jag stoppade i munnen och tuggade och svalde ner en stor bit färsk chili. Men jag överlevde det med.

Bortskämd idag. Förutom middagen blev jag bjuden på fika av Caca på barista och te på chocolate house av Ludde. Och jag fick en fin bok om en räka. Om en räka till en räka. Fin dag. Jag blev av med fyra kassar kläder. Och ett gäng fula väskor. Träffade några av mina rädda barnen kids på stan. Oväntat. (Fel stad). Men gott ändå. Avslutningsvis avskedsfest för en som jag inte känner. Sedan Nacho libre med Angelika innan sovdags. Underbar film.

slit och SLÄNG!

Att flytta får en verkligen att inse hur sjukt mycket prylar man samlar på sig. Jag har inte levt mer än 25 år men har ändå lyckats samla på mig en ofantlig mängd skräp. Och ju oftare man flyttar (jag flyttar ofta!) desto jobbigare blir det. Så mitt nya projekt är att göra mig av med saker. Fyra stora kassar med kläder och en hel drös med väskor är en bra början.. de ska skänkas till min vän Catrin som håller på å startar en secondhand butik på nätet. Det härliga är att när man väl börjat göra sig av med saker och upptäcker hur befriande det är så vill man bara fortsätta. Det tragiska är att man sällan har den tid som krävs för att gå igenom hela sitt bohag. Inte jag i alla fall. Men det kommer..

my swiss sis

She will be missed! ♥

min sista dag på dårhuset

Imorgon jobbar jag min sista dag på dårhuset. Det är väl egentligen en restaurang, men är man inte redan galen så blir man det där. ;) Men det är ändå med någon slags kärlek jag konstaterar detta.. hatkärlek kanske.

Idag gick jag och funderade på vad jag dragit för lärdomar under alla år som jag jobbat av och till där. Det viktigaste jag tagit med mig är helt klart förmågan att arbeta tillsammans med alla typer av människor.. och då menar jag verkligen ALLA typer. Min arbetsplats har varit/är lite av en magnet för speciella och lite udda människor nämligen. (Jag säger inte att jag inte är inkluderad i den skaran) Och de har kommit och gått mina kolleger.. jag kan inte räkna dem alla! När jag tänker tillbaka, och den ena efter den andra dyker upp i mitt minne, måste jag le. Hur har alla dessa människor hamnat precis här? Det har varit den största utmaningen och den största charmen. Att få lära sig uppskatta människors udda beteenden, se och förstå lite mer av Guds oändliga variation! Vilken välsignelse att få arbeta tillsammans med dessa människor som jag annars aldrig skulle fått (tagit?) chansen att lära känna. Gamla tanter och farbröder, unga, afghaner, chilenare och syrier, de konservativa som jag skrämt slag på med mina frisyrer, människor med trasiga bakgrunder och ihoplappade liv, människor med otrolig livserfarenhet, troende och inte troende, personer som kommit dit genom frivården, praktikanter från särskolan and the list goes on.. egentligen går det inte att kategorisera. Dumt att ens försöka. Alla har varit så otroligt unika.

Detta är nog sista gången jag jobbar här.. jag är färdig på detta ställe.. jag är trött och less.. trots det fantastiska i att möta alla dessa människor så är detta inte min plats för evigt.. jag säger att jag inte kommer att sakna det.. men på nåt sätt kommer jag nog det ändå.. lite grann.