Tiden är inne för denna blogg att återuppstå. Och då menar jag verkligen att tiden är inne. Det har gått så lång tid att jag hade glömt både användarnamn och lösenord. Men det ordnade sig till sist, som ni ser. Teknikens under.
Tänk vad en dag hos en fin vän kan göra underverk för inspirationen. Och vilken dag sen! Härliga och ärliga samtal om våra svagheter, om den smärtsamma processen att växa, om att leva och lära, och framförallt om Guds enorma fadershjärta som rymmer en kärlek större än vi någonsin kan förstå. Vad som än händer i våra liv så är ett alltid säkert - Gud är god. Det är ett orubbligt faktum. Det är Hans väsen. Den han ÄR. Visst, ondska finns i världen och vi förstår inte allt som händer, och vi förstår inte alltid Gud. Men om vi litar på det faktum att Gud är god så behöver vi inte förstå allt. Vilken lättnad. Livet är svårt, men Han håller allt i sin hand.
Dagen har skänkt såväl uppmuntran som saker att bita i och fundera över. Jag tror att stora saker är på gång. Tack Gud, och tack Annika, för en underbar dag!
1 kommentar:
Hihi... Vad lustigt att vi båda satt i bloggartankar som en direkt reaktion på dagens luftning och hjärnknådning. Underbart skönt att få vrida och vända lite på sina tankar utan att för den skull hamna i världens debatt! Det var en toppendag! :) KRAM/ Annika
Skicka en kommentar